Tidig glad läsare
får bättre språkutveckling
Barn som redan i tidig ålder upplever glädje med att läsa löper mindre risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Det säger Ragnhild Söderbergh, professor emeritus i barnspråk. Hon menar att lekfull läsning redan från ett eller två års ålder kan leda till att styrka barns självförtroende så att de sedan fungerar bättre i skolan och samhället. Ragnhild Söderbergh intresserade sig redan på 60-talet för barns tidiga språkutveckling. Hon upptäckte att samtidigt som barn lär sig prata kan de även lära sig läsa eller i alla fall känna igen skrivna ord.
- Grundreceptet är att leka fram läsningen. Leken är viktig och allting måste ske på barnens villkor, säger Ragnhild Söderbergh. Hon menar att det är lättare och roligare att lära sig läsa när man är två år än när man är sju. Tillvägagångssättet är enkelt. Med hjälp av ordlappar med ord som barnet förstår och är intresserad avhjälps barnet naturligt in i läsningen. Föräldrarna kan i samspråk med barnet exempelvis skriva ner ordet mamma eller pappa på en lapp. Viktigt är att ordlappen knyts till verkligheten genom att man pekar på det ordet syftar på. Sen leker man med lapparna, gömmermamma-lappen och leker tittut med den,låter den åka bil, rida på nallen. Barnen hittar själv på mängder av nya lekar med sina lappar. Enligt Ragnhild Söderbergh ska man gå långsamt fram, i början räcker det med ett par ord i veckan.
Fem saker är grundläggande
Det är fem saker som är grundläggande i det här sättet att lära sig läsa. Det är gemenskapen, leken, glädjen, begripligheten och engagemanget. Det är viktigt att också den vuxne har roligt och att det hela sker på barnets villkor. Det får inte bli en plikt att läsa, säger Ragnhild Söderbergh.
Ej vänta
Jag ser ingen anledning till att vänta med läsningen till det att barnet är i sex- eller sju årsåldern.I dag finns det tillräckligt med forskning som visar hur viktigt det är att prata, läsa och sjunga i tidig ålder. Det leder i sin tur till en snabbare och bättre språkutveckling, säger Ragnhild Söderbergh. Och hon menar att tidig lekfull läsning redan i förskolan kan förebygga läs- och skrivsvårigheter.
- Läsandet med hjälp av ordlappar ger omedelbar förståelse. Man utgår från ord som har betydelse f ör barnet, inte från bokstäveroch ljud som är obegripliga abstraktioner och som man med möda måste arbeta med för att till slut förstå som begripliga ord, säger Ragnhild Söderbergh.
Öjaby
En banbrytare när det gäller tidig läsning är en förskola i Öjaby i Växjö där man har praktiserat det här s ättet att läsa sedan 1988. Där lever barnen i en läs- och skrivmiljö som förnyas varje dag. Det är hela tiden barnens intressen och nyfikenhet som styr och påverkar utvecklingen av ordlapparna och lekarna.
Ville inte!
- Ett roligt exempel är när en fyra år gammal pojke började på förskolan i Öjaby. Han var ny och kände ingen av de andra barnen. Han ville varken prata eller leka med någon. I stället gick han ut på gården och cyklade och lekte att han körde en motorcykel, med högt brummande ljud därtill. Efter en stundfrågade en av lärarna om han inte behövde tanka snart och var han i så fall brukade tanka. Svaret blev ett glatt ja och Statoil. Då skrev läraren Statoil på en stor lapp och ett hopprep fick fungera som bensinslang. Samtidigt berättade hon att det stod Statoil på lappen. Efter en stund kom de andra barnen och de behövde också tanka. Barnen lekte och efter en stund trillade något av barnen, enligt barnen inträffade alltså en olycka och då behövde de både polis och ambulans. Läraren skrev upp de båda orden på två olika lappar och berättade vad det stod samtidigt som två barn fick leka polis och ambulans. Pojken berättade efter en stund att han hade speciella handskar på sig när han körde och l äraren frågade vad de hette, han berättade namnet och läraren skrev ner det. Pojken kände sig stolt och de andra barnen tyckte att hans lappar var intressanta och på så sätt började pojken vilja läsa och leka med de andra, berättar Ragnhild Söderbergh.
Följt verksamheten
Ragnhild Söderbergh har följt verksamheten i Öjaby sedan starten och har även tagit del av en undersökning som gjordes på samtliga barn från förskolan några år senare när de gick i grundskolan i Växjö. Av de 225 elever som kontrollerades hade ingen läs- eller skrivsvårigheter.
- Jag ser resultaten som ytterligare ett bevis på att barn verkligen tjänar på att leka fram läsningen i tidig ålder. Intressant är också att barnen från Öjaby kommer från en vanlig kommunal förskola med barn av alla slag, också sådana med skral språkutveckling, säger Ragnhild Söderbergh.
Cadmus
Men att lära barn läsa i tidig ålder är egentligen inget nytt. Redan år 1800 publicerades boken JULKLAPP.Eller lättaste sättet att lära barn läsa. Författaren var en kyrkoherde vid namn Israel Gustaf Wänman som kallade sig för Cadmus. I skriften vänder han sig till föräldrar med råd om hur man genom lek lär barn att l äsa i samma ålder som de börjar tala. Cadmus rekommenderade föräldrarna att visa barnen lappar med skrivna ord eller meningar. Hans skrift tycks ha varit populär eftersom ytterligare en upplaga trycktes år 1819.
- Men Cadmus idéer glömdes bort och det är svårt att veta varför. En bidragande orsak är förmodligen allmänna skolans införande på 1840-talet, säger Ragnhild Söderbergh.
Helt avgörande
Ragnhild Söderberg avrundar med att betona att det i dagens samhälle är helt avgörande för individen att bemästra det skrivna språket.
- Det enda som hindrar tidig läsinlärning i Sverige idag är ett tabu. Jag brukar kalla det ett sociokulturellt lästabu, som går ut på att läsa är något man lär sig i skolan när man är sex eller sju år gammal. Och det är förlegat idag, s äger Ragnhild Söderbergh.
Fotnot: När Ragnhild Söderbergh gick i pension på våren 1998 upphörde professuren i barnspråk. Något som Ragnhild Söderbergh tycker är beklagligt.
- Det är en viktig professur som behövs för att frågor om barns språk-utveckling ska prioriteras och få status.

Linda Kinberg
frilansjournalist
Publicerad i Dyslexia 1/2002 första gången. Tidskriften är nu slutsåld.
Wingrens Skrivinstitut
Dyslexia
Kristianstadsgatan 30
214 35 Malmö
E-mejl: webmaster@dyslexia.se
©2004 Wingrens Skrivinstitut tidskriften Dyslexia